editorialAtt installera bergvärme har blivit ett av de mest populära sätten att värma hus i huvudstadsregionen. Många villaägare tittar på energipriserna, ser över sin gamla panna och börjar räkna på alternativ. Ofta landar de i samma slutsats: bergvärme Stockholm är en lösning som kombinerar låg driftskostnad, hög komfort och minskad klimatpåverkan. Men hur fungerar bergvärme egentligen, när lönar den sig och vad behöver man tänka på i just Stockholm?

Hur bergvärme fungerar i praktiken

Bergvärme utnyttjar den lagrade solenergin i berggrunden som en stabil värmekälla året runt. Systemet består i grunden av tre delar: ett borrhål, en kollektorslang och en värmepump.

En typisk anläggning i Stockholmsområdet byggs så här:

Ett energihål borras vanligtvis 100250 meter ner i berggrunden.
I hålet sänks en kollektorslang fylld med en köldbärarvätska.
Vätskan cirkulerar och hämtar upp värme från berget.
Värmen överförs till en värmepump inomhus som höjer temperaturen och skickar ut värme till radiatorer, golvvärme och varmvatten.

Den stora styrkan är att temperaturen nere i berget är relativt jämn under året. Även när det är många minusgrader i januari fortsätter systemet att leverera värme med hög verkningsgrad. Värmepumpen drivs med el, men för varje kilowattimme el kan den i regel ge tre till fyra kilowattimmar värme. Därför sjunker energikostnaden kraftigt jämfört med direktverkande el eller äldre olja- och gaspannor.

För ett normalstort hus innebär det ofta:

lägre uppvärmningskostnad, ibland upp till 5080 procent
jämnare inomhustemperatur
mindre underhåll jämfört med exempelvis en pelletspanna

Bergvärme är dessutom ett slutet system. Köldbärarvätskan cirkulerar i slangen utan kontakt med grundvatten eller mark, vilket minskar risken för miljöpåverkan när anläggningen är korrekt projekterad och installerad.



geothermal heating Stockholm

Särskilda förutsättningar för bergvärme i Stockholm

För att bergvärme ska fungera bra krävs rätt förutsättningar på tomten och i huset. I Stockholmsområdet finns flera faktorer som spelar in: berggrund, tomtstorlek, avstånd till grannar och kommunala regler.

Först och främst krävs plats att borra. Man behöver inte en enorm trädgård, men borriggen måste kunna ta sig fram. I täta villaområden kan det vara trångt, och då blir planering extra viktig. Samtidigt har många tomter i Stockholm berg relativt nära ytan, vilket ofta gör borrningen mer förutsägbar och ibland något mer kostnadseffektiv.

En central fråga är också tillstånd. För bergvärme krävs alltid anmälan eller tillstånd till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd innan borrning startar. Handläggningstiden kan vara upp till två månader i storstadsområden, så den som vill ha värmepumpen igång till vintern behöver vara ute i god tid.

Några nyckelpunkter att ta hänsyn till:

kommunen kan ställa krav på avstånd mellan borrhål
närliggande brunnar eller andra energibrunnar måste kartläggas
felplacerade borrhål kan försämra både din egen och grannens anläggning

För den som redan har bergvärme och ska byta ut en gammal värmepump är processen enklare. Ofta kan det befintliga borrhålet återanvändas, vilket sänker kostnaden för ett systembyte.

Ekonomiskt är bergvärme särskilt intressant för hus med medelhögt till högt uppvärmningsbehov. En större villa med vattenburet värmesystem, kanske byggd före 1990, har ofta förutsättningar för kort återbetalningstid. Investeringskostnaden ligger vanligtvis runt 100 000200 000 kronor för en villa, men driftbesparingarna gör att installationen kan betala sig på 37 år, beroende på energiförbrukning och elpris.

Dessutom kan man utnyttja rot-avdraget för arbetskostnaden vid installation, vilket sänker den totala kostnaden ytterligare.

Val av värmepump, livslängd och lönsamhet

En bergvärmeanläggning består av mer än bara borrning. Själva värmepumpen och dimensioneringen är avgörande för både komfort och ekonomi. Fel storlek kan innebära onödigt höga kostnader antingen i form av onödigt dyr pump eller i form av högre elförbrukning och sämre besparing.

Viktiga faktorer vid val av pump:

husets uppvärmningsbehov och isoleringsstandard
befintligt värmesystem (radiatorer, golvvärme eller kombination)
önskad komfortnivå, exempelvis extra mycket varmvatten till större familjer

En kvalitetsvärmepump har normalt en livslängd på omkring 1520 år, medan borrhålet ofta håller 50 år eller mer. Det innebär att den dyrare delen av markarbetet är en engångsinvestering på mycket lång sikt. När värmepumpen en dag behöver bytas kan man behålla borrhålet och bara byta själva maskinen, vilket gör framtida uppgraderingar betydligt billigare.

Lönsamheten påverkas också av hur väl systemet projekteras. En energikalkyl baserad på husets verkliga förbrukning, storlek och förutsättningar minskar risken för överraskningar. Den ger en tydligare bild av:

väntad årlig energibesparing
ungefärlig återbetalningstid
total kostnad över anläggningens livslängd

För många villaägare blir slutresultatet en kombination av lägre månadskostnad, höjd boendekomfort och ett högre marknadsvärde på huset. I en bostadsmarknad där energiprestanda blir allt viktigare kan en genomtänkt bergvärmeinstallation vara ett tydligt plus när huset någon gång ska säljas.

Den som vill ha professionell hjälp med planering, borrning och installation av bergvärme i Stockholmsområdet kan vända sig till en etablerad VVS-installatör med lång erfarenhet av den här typen av projekt, exempelvis Tullinge Rör eller tullingeror.se.